I slutet på augusti 1999. Hugo är nästan ett år och vi träffar en barnneurolog. Det har nu gått 9månader sedan vi upptäckte den där märkliga knölen i bakhuvudet och var på det första läkarbesöket. Helt ärligt så har jag inget direkt minne av den här dagens läkarbesök. Jag tror det beror på att Hugos
En nedräkning inför #FOP23April om resan från vanlig mamma →#sällsyntaliv #hcpmamma ordförande #FOPambassdör & FOP koordinator. (Förord i föregående inlägg klicka här). Idag för 17 år sedan fyllde Hugos storebror 4 år. Pelle och jag hade varit tillsammans i 8 år, vi hade bott i huset i 6 år och lyckats överleva den där otippade
I huvudet på en #hcpmamma & #FOPambassadör. Ibland funderar jag på vad som händer i det liv vi lever. Hur kommer det sig att jag är där jag är. Vad är det jag gör och varför? Vad var det egentligen som hände? Ibland blir jag trött när människor bara ser det som är idag. Min
Jag är ju en vän av rutiner. Mitt skrivbord ser ut som ett bombnedslag. Idag hann jag inte ens duscha trots jag började med en löptur men tog fel på tiden så jag bara tvätta mig i ansiktet, kasta mig i rena kläder (fräscht!!!) och iväg med Hugo på årligt läkarbesök för att sedan komma
Eller bara lite vikarie vid behov. Jag ledde ju yogapass under ganska många år, bara för att det inte fanns några pass på sena kvällar som jag kunde gå på efter jobbet. Jag började yoga när Hugos FOP bröt ut 2001 och det var min medicin/off knapp på hjärnan. Jag har alltid gillat min egen