Jag har ju många tankespår som pågår parallellt, samtidigt som jag älskar tydliga riktlinjer och ramar att hålla mig inom. Så jag fick en idé om hur de två faktiskt skulle kunna få plats tillsammans här på bloggen… – för att inte sväva iväg för långt, för djupt eller för nördigt eller skriva alldeles för långa
Från läkemedelsutvecklingen till något helt annat. Ni vet när man befinner sig i en fas av ”allt händer på en gång” – och inser att man behöver stanna upp och skapa en mer hållbar struktur? Det är lite jobbig, men… Då är ChatGPT en helt fantastisk assistent. För ett tag sedan frågade jag min ChatGPT,
Just nu skulle jag egentligen ha varit på IFOPAs DDF i Toronto, Kanada – ett läkemedelsutvecklingsforum för FOP. Men livet med Hugos FOP sätter lite käppar i hjulet. Och helt ärligt känns det jättetråkigt att inte kunna vara med på plats. Men just nu är det viktigare att det får vara lugn och ro i
”När vi gör det viktigaste först inser vi att det till slut inte längre finns några brådskande saker kvar.” Det här är så viktigt i våra liv med FOP, och säkert också för många andra som lever med sällsynta diagnoser eller särskilda behov – och för alla som arbetar med eller finns runt omkring oss.
Oavsett om du är anhörig, lever med en sällsynt diagnos eller befinner dig i en period av extremt stress eller kronisk smärta, så är det i grunden samma mekanismer i kroppen som påverkas – och många av konsekvenserna och symtomen kan därför också bli desamma. Vi vet att långvarig stress kan bidra till låggradig inflammation i





